kategoriserad i » Mitt liv, inlägget är kommenterat 10 gånger

Why you never should take people in your life for granted.





Jag har funderat en del. Det är mycket i mitt liv som har fått mig att tänka på hur man hade kunnat förhindra allt, så att det inte blev som det är nu.
Många trauman, hemskheter och ledsamheter.
Nu är det 7 år sen, men kan inte sluta tänka på hur jag hade kunnat förhindra det som hände, och resultatet av det.
Som många av er vet, ni som känner mig, så är min mamma "sjuk". Jag vill inte se det som sjuk därav cituations tecken.
I april 2004 fick min mamma en stroke, blodpropp i hjärnan, då var hon endast 43 år.
Vad som var orsaken till den var framförallt stressen. Men bakomliggande orsaker vet vi inte, då det kom plötsligt.
Nu i efterhand kan man se och märka av symtomerna, som man inte visste då. Men som många säger så är det lätt att vara efterklok.
Jag undrar själv varför jag inte insåg vad som var fel och gjorde något åt saken.
Jag gick sista terminen i 9an, och var 15 år. Jag visste inget. Inte i det området iaf.
Jag trodde att hon var sjuk, som en förkylning. Märkte inte vad som egentligen hade hänt.
Vi fanns där, gick runt, undrade massor. Men visste inte vad vi skulle göra. Jag visste inte vad jag skulle göra.
Dagen hon åkte in till sjukhuset med ambulans och det konstaterades att hon hade haft en hjärninfarkt, blodpropp i hjärnan, jag kommer ihåg den dagen.
Jag var i skolan, och mammas arbetskamrat och vän hade varit hos mamma, försökt få henne att berätta vad som var fel, med hennes erfarenheter så förstod hon att det inte var bra. Hon ringde ambulans, och mamma fick åka in.
Ringde till pappa, och kom till skolan för att berätta för mig. Jag reagerade inte först, vart orolig förstås, men hamnade som i chock och vart paralyserad, fortsatte med det jag gjorde i skolan, när det plötsligt brast.
Jag kunde inte stoppa tårarna som kom, jag var tvungen att gå ut. Utan att tänka så ringde jag och gick till mammas kompis, vart omfamnad, vi sa inget vi förstod.
Hon skjutsade hem mig, och ringde till pappa, sa att jag var på väg hem.
Mycket var svart för mig, jag förstod inte riktigt allt. Ville inte inse.
Jag grät mycket. Hoppades på att allt skulle bli bra igen. Jag ville inte förlora min mamma.
'
Fick reda på att mamma skulle klara sig, bara det lyfte en stor sten från mitt bröst.
Men jag kunde inte sluta gråta. Mamma skulle få stanna på sjukhuset, dom gjorde kontroller, tog prover.
Minns att pappa sa att vi skulle hälsa på mamma på sjukhuset, jag visste inte om jag vågade, ville inte se min mamma så, visste inte om jag klarade av med. Pappa sa att vi skulle vara som vanligt. Det är fortfarande mamma.
Efter att inte ha träffat mamma på några dagar så åkte vi dit, klev in i rummet och försökte hålla bort tårarna.
Mamma satt i rullstol, såg på oss när vi kom in, log mot oss, jag såg att hon vart glad när vi kom.
Jag vart också glad över att se henne, men ändå ledsen. Jag fick en hård kram, och då kunde jag inte längre, tårarna rann nerför mina kinder, men torkade bort dom så att hon inte skulle se att jag var ledsen.
'
Fick reda på att mamma skulle få komma hem. Med hjälpmedel kom hon hem. Hon kunde inte gå då hennes högerben inte hade den funktionen längre, hon hade inte funktion kvar i högerarmen, och hon kunde inte prata.
Den första tiden var jobbig, jag var nedstämd. Skolan var som en dimma.
Sommaren med mamma då var en av de bästa. Jag uppskattade varje timme med henne, för hon levde.
Saker hade förändras, men mamma var ändå min mamma.
'
Jag fick ofta frågan om det inte var jobbigt att ha en sjuk mamma, jo visst sa jag, det är jobbigt, men jag är glad att min mamma lever, hon är fortfarande min mamma.
'
Idag, 7 år senare, så ser jag min mamma som en hjälte. Efter rehabiliteringar, stöd och hjälp från oss, mormor och närstående, så har mamma klarat det mesta.
Hon kunde gå igen, även fast armen inte fungerade så kunde hon gå, hon klarade av det mesta, hon fick tillbaka en del av talet och vi kunde kommunicera med varandra, hon lärde sig att skriva med vänster hand, lärde sig på nytt. Hon fick tillbaka sitt körkort under åren, hon var inte fast längre.
Hon och vi lärde oss att acceptera allt.
Att kunna komma hem från skolan och säga; Hej mamma ! Och få ett Hej tillbaka var en stor lycka.
Det har varit jobbigt ibland, men jag älskar min mamma. Hon är min hjälte.
Idag när mamma ringer till mig, och pratar och jag förstår vad hon säger och vill säga. Jag kan inte beskriva hur glad jag blir, när man tänker på hur hon var för 7 år sen.
'
Min mamma är och kommer alltid att vara den bästa mamma i världen.
För hon visade mig att man inte ska ge upp, att det är värt att kämpa, och att man kan ta sig igenom alla motgångar, och att man kan vara stark.
Jag älskar dig, mamma ! :love:
Kommentera inlägget?

Comments
MADDES säger:

Tack :) Hur mår du idag?

Skriven: - Hemsida: http://maddisenj.blogg.se/

Eriiza säger:

Ja, det hade varit härligt om jag kunnat börja någon kurs och flytta ! =)

OK, vad är det som är kaos mer exakt ?

Skriven: - Hemsida: http://eriiza.webblogg.se/

Sv: Jaha, då förstår jag! :)

Skriven: - Hemsida: http://nioosju.blogg.se/

zandra säger:

sv: åh, du har ju dina på perfekta ställen!

jag känner samma, alla ska betyda något för mig, och det gör dom som jag planerat, eller åtminstonde har dom en betydelse och mening liksom :)



jo, det är fint! :D

Skriven: - Hemsida: http://decevven.blogg.se/

olivia ♥ säger:

Åh vilken fin text! Bloglovin byte?:)

Skriven: - Hemsida: http://kungenolivia.blogg.se/

Eriiza säger:

Aha, överbelastning av tankar ?

Skriven: - Hemsida: http://eriiza.webblogg.se/

olivia ♥ säger:

sv: förstår det!

lagt till dig nu! :)

Skriven: - Hemsida: http://kungenolivia.blogg.se/

beccis säger:

snart är det helg igen! vad ska du hitta på för kul? :)

Skriven: - Hemsida: http://rebeccaharkonen.blogg.se/

Patricia♡ säger:

Så fint skrivet.

Skriven: - Hemsida: http://patriciac.blogg.se/

Eriiza säger:

Men wow, vilken historia.

Din mamma är verkligen en hjälte, jag blir alltid varm och glad när jag hör om människor som klarat av sådan otur.

Och ja, det där med talet är något tar alldeles för givet !

Din mamma är galet stark !

Skriven: - Hemsida: http://eriiza.webblogg.se/

DITT NAMN:

E-MAIL: (BETWEEN YOU AND ME)

URL/BLOGG:

KOMMENTAR:



Trackback










    Designen är gjord av mig, och den ses bäst i Google chrome.
    Under Beställningar i kategorierna kan du hitta andra designer jag har gjort.
    Men du hittar mig även på miickzzdesigner.blogg.se där du hittar min portfolio och möjlighet att beställa en design av mig.